Det var inte helt enkelt att lirka ut den dammiga lådan från dess gömställe.
Så här ser den alltså ut min konsertcittra. Det var inte heller alldeles enkelt att få en bra översiktlig bild av det 75 cm långa instrumentet. Skulle nästan tro att min är äldre än den jag visade för några da'r se'n – den verkade bulligare och inte fullt så lång. Den har alltså tillhört min mormors syster, hon som for land och rike runt och spelade på glas, tillsammans med sin far.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar