K. har bloggat i drygt ett år – en lågmäld vardags-blogg med en handfull trogna läsare. Bara ett fåtal av hennes närmaste vänner har känt till att hon är ganska känd. En del av hennes inlägg har genererat intressanta diskussioner bland kommentatorerna
Så plötsligt för en tid sedan är det någon som kommer på vem hon är och säger det i en kommentar. Det ta'r inte många dagar förrän kommentarerna ökar påtagligt – och deras karaktär förändras. Från att ha varit roliga och vänliga kommentarer så blir de antingen smickrande och devota eller ironiska och småelaka. Vad i all världen får folk att tro att man kan bre' på hur mycket som helst bara för att en person är välkänd? Det är självklart att det är roligt med beröm när man gjort något bra – men det ska vara ärligt och ha substans, och inte upprepas till leda! Och så motsatsen – jag tror vi alla vill ha konstruktiv kritik, men giftiga elakheter borde vi varken ge vän eller ovän!
Nu har K. lagt ned sin blogg.
Ja, det låter verkligen trist. Säkerligen har bloggen fyllt en fin funktion för K, som hon nu går miste om... Hade hon inte kommentarsgranskningen på, så hon kunde rensat bort den avslöjande kommentaren?
SvaraRaderaJag har också försökt hålla mej anonym på min blogg, men i förra veckan var det en person på biblioteket jag presenterade, som blev så lycklig att hon skickade en länk till hela sin avdelning - och plötsligt var jag inte anonym längre...
Men eftersom jag inte är en kändis, så har det, tack och lov, inte påverkat kommenterandet...
Tror inte ens att hon kommit på tanken att granska kommentarerna först - vet inte heller om alla bloggar har det systemet, hon använde inte Blogger. Kanske kommer hon igen med en ny blogg när hon hämtat sig efter det här. Lite av charmen med bloggandet är ju att man möter nya människor - annars är ju en sluten blogg ett alternativ.
SvaraRaderaJag har också varit restriktiv med att lämna ut adressen till bloggen - och blev inte glad när jag upptäckte att folk jag inte ville ha här kom på besök. Men det löste sig snabbt eftersom de uppenbarligen tyckte att jag var så tråkig att de inte iddes komma tillbaka mer än ett par gånger. Det finns många fördelar med att inte vara känd!
Margaretha
Det var verkligen synd, jag känner ju inte henne men det var en så hemtrevlig sida ända tills folk började bre på så tjockt med smicker + elakheter.
SvaraRaderakram från Mette
Jag var med om något liknande i början av året. Det var en blogg med kommentatatorsgranskning men bloggaren valde att ta bort en del som hon tyckte var pinsamt smickrande. Och då blev de som skrivit de kommentarerna arga.
SvaraRaderaKicki,
SvaraRaderaJa, hur man än vänder sig...
Men jag förstår henne - överdrivet smicker är nog bland det värsta jag vet. Svårt att bemöta.
Margaretha