Blixtreferat

 

Storskär vid Ramsmora Möja akvarell av Lasse Algemo



Om Arvid Annell vet jag inte mer än att han levde mellan 1868 och 1945. Litteraturbanken har

en av hans böcker (hans enda?) ”Höstlöf” från 1912, där hittar jag den här roliga versen som skulle kunnat vara skriven i dag.

Blixtreferat 

Lördagsmiddag, ångbåt, pensionat,  

lusttur, Stora Sund by, mycket mat,  

gröna holmar, sol och hvita svanor, 

kaffetår med dopp i långa banor. 

Bordet länsadt, samling högst på däck, 

se på villan där hvad den är täck, 

och den röda stugan där på näset 

nästan dold utaf det höga gräset! 

Trånga sund, en brygga då och då, 

med en massa landtprodukter på, 

ost och smör i byttor, höns i burar, 

och två bönder som hvarandra lurar.

Framkomst, landgång ut, farväl kapten!

Och så marsch framåt i solens sken, 

inom kort står hela kavalkaden 

och bekikar noga slottsfasaden.

Parken Öppen, själfva slottet stängdt 

för besökande, helt välbetänkt;

grefveparet borta, myggen hemma, 

allmän rökning uti slik dilemma.

Stall med hästar, ladugård med kor, 

får och kalfvar, nytt för Stockholmsbor; 

kon kan bitas, akta, se på hästen, 

usch en sådan ryslig doft förrästen!

Ekorrlek och taltrast, gök som gal, matsäcksdukning under björk och al, 

lilla nubben, pilsner, sill i låda, 

och en »Cederlund» till sist att skåda. 

Dagen skrider, solen går mot väst, 

uppbrott, stufning, på hemfärd efter häst.

Snart är resan blott ett minne fagert,  som här refererats skäligt magert.

Med en »Cederlund» avses punsch från Johan Cederlunds punschfabrik i Stockholm.