I dag som alltid (nästan alltid) på lördagar, börjar jag dagen hos Gutenberg för att se vad nytt kommit in under veckan. De flesta böckerna är skrivna på engelska även om de är översättningar från andra språk, men i dag fanns en bok med sagor på svenska. Jag misstänker att det är en översättning från tyska eftersom redaktören Otto Spamer var tysk.
Om narras, ”skarfva” och berätta sagor.
Efter anteckningar från Hessen.
Jag fastnar redan i första meningen:
Lögnen är någonting osant och falskt. En saga är också någonting otroligt — men dock ett intet mot en riktig osanning.
för det här med sant och osant finns mycket att säga om. Båda orden har många synonymer — men den som vill hålla sig på sanningens smala väg har inte alls lika många ord att välja på som den som ljuger.
Ett roligt sammanträffande. Igen! Vi hade familje middag i går, och diskuterade lögn och sanning, och hur man ska veta vem man ska tro på. Svårt!
SvaraRaderaEva,
RaderaAlltid lika roligt när givande familjediskussioner bryter ut.
Kan vara svårt att veta vem man ska tro på nuförtiden när alternativa sanningar blivit populära.
Margaretha
två kontroversiella meningar. den som talar sant behöver inte så många ord heller
SvaraRaderaMrs Calloway,
SvaraRaderaDet är sant, den som ljuger tenderar understundom att bli för detaljrika.
Margaretha
Finns det möjligen en tredje kategori? Utöver lögnen, som lögnaren är medveten om och sagan som alla är överens om att den kanske inte tål en faktagranskning finns också de som tror fullt och fast på sina lögner. De ljuger så bra, även för sig själva, att de är fullt och fast övertygade om att de har rätt.
SvaraRaderaLägg ett komma på lämplig plats: ,
SvaraRadera