”There didn’t seem to be a disinfectant invented that could drown the Clark smell of grinding, abject poverty, very different from the decent, cottage variety with a red geranium on the window sill, which had been the worst Mrs. Fletcher had encountered up to now.”
Jag tyckte jag var ute i god tid, när jag redan i mitten av maj beställde en bok som jag länge sett fram emot att ha som sommarlektyr. Men jag började misströsta efter det tredje meddelandet om försenad leverans — och det gjorde jag rätt i för det kom snart ännu ett mejl med ny leveransdag, samma dag som jag skulle resa bort!
Så jag började inventera de egna hyllorna, i jakt på olästa böcker, och hittade en halvt bortglömd bok som jag fått av en brittisk e-vän:
”Good Evening Mrs. Craven” av Mollie Panter-Downes.
Den består av tjugoen korta berättelser skrivna mellan 1939 och 1944, för ”The New Yorker”, ett brev i veckan.
Här berättar Mollie Panter Downes hur vardagen gestaltade sig för gemene man.
Hennes humor är lågmäld, och bister, jag kommer att leta upp flera av hennes böcker framöver.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Mollie_Panter-Downes