Här ska lussas!

Ja, jag vet att jag är ute i väldigt god tid, men ska jag hinna både baka och personlighetsklyva mig, så lär jag börja nu. Det förhåller sig nämligen så att i min ständigt pågående utrensning & utforskning av ackumulerade textilier, upptäckte jag härförliden att jag äger tre (3) lucialinnen. Hur jag ska fylla upp dem alla har jag ännu inte lyckats tänka ut, men nog är det synd att de bara ska ligga där i en låda. 

Funderar på om jag skulle kunna klippa av dem och få tre skjortor — men de har inte riktigt rätt stuk, dessutom vet jag inte när jag skulle använda vita skjortor. 

Det är nu jag upptäcker en bok från 1871 av en engelsman vid namn Llewellyn Lloyd, han var björnjägare och tycks ha bott en stor del av sitt liv i Sverige. Det var kanske tätare mellan björnarna i Sverige än i England, för enligt egen utsago lär han ha varit med om 102 björnjakter. Han sköt även andra djur, och skrev böcker om det. Böcker som inte intre.sserar mig, men det gör hans "Svenska allmogens plägseder", där jag hittar följande uppgifter om varför vi firar Lucia — uppgifter som skiljer sig lite från den vanliga legenden.

Luciadagen ("Lussi"), som infaller den 13 December, eller elfva dagar före Jul, är också en folkfest här i landet.

Dess anledning är tvifvelaktig. Några säga att de gamle ansågo dagen vara den kortaste på hela året och därför firades den såsom sådan. "Lucianatten", säger bönderna "är så lång, att oxen, för hunger, derunder biter tre gånger i krubban".  ” Lucianatten är dödande lång, sade kon den tiden djuren kunde tala; ”den är så god som två ” , tillade gumsen; "det är verkligen sannt", försäkrade geten, som också försäkrade att ”det var ömkligt att en sådan natt fanns" . — Det påstås också att Lucia-firandet är ympadt på en hednafest för gudinnan Lucina, som herrskade vid barns födelse, och som derföre åkallades af qvinnor i barnsnöd.

Ännu andra åter påstå att denna högtid var stiftad till minne af en mycket dygdig jungfru vid namn Lucia, som i första delen af det fjerde århundradet lefde i Syracusa, och om hvilken vi hafva följande legend:

” Hon var förlofvad och skulle gifta sig, men bortskänkte i tysthet den hemgift, som hennes moder bestått henne , till de fattigaste bland dem som bekände sig till den kristna tron, emedan hon åsett det mod, hvarmed sådana martyrer gingo sin död till mötes. Hennes blifvande man fick kunskap om hennes böjelse för den nya religionen, och anklagade henne vid domstolen. Domaren kunde icke förmå henne att såsom förut offra åt gudarne, och dömde henne fördenskull till ett visst liderligt hus. Men då hon skulle föras bort till detta syndens näste, befanns det att hon icke kunde bringas ifrån stället. Då blef hon afklädd och man gjorde en eld omkring kring henne af olja och tjära; men midtibland dessa lågor stod hon orörd och oskadad. En af vakten, som såg detta, rusade fram och stötte sitt svärd i hennes bröst, så att hon ögonblickligen afled.

Hurudan anledningen varit till denna fest, är det åtminstone visst att den under katholska tiden firades mycket högtidligt. Äfven i vår tid firas den i många trakter efter fädernas sed, helst i de södra trakterna.

Klockan tre eller fyra på morgonen blir en sofvande på Luciadagen uppväckt af en hvitklädd flicka, med thiar af tända ljus kring hufvudet. Några påstå att det skall vara till martyrens ära, liksom eldslågorna flämtade omkring jungfru Lucias hufvud, när hon led martyrdöden. Andra åter att seden uppkommit hos Nordens gamla folk, som ansåg eld och ljus vara ett stort behof på denna den kortaste bland alla dagarne.

Flickorna bära en bricka, hvarå de hafva kaffe, bränvin, tårtor o. s.v., och som man måste hålla till godo medan man ligger. Derefter stiger man upp, och familj och gäster sätta sig ned till en måltid, kallad " Otte ”, hvarunder glasen gå flitigt omkring, och lustighet hör till ordningen för dagen. Derefter plägar folket både fiska och skjuta vid skenet af bloss, som äro gjorda utaf torrvedsstickor; men jag vet icke hvarföre man på det sättet roar sig just på denna morgon.

1147

dagar kvar 

i

Redo

av Reinhard Michl

 

för en skön kväll.

1148

dagar kvar 

i

1918

Om symmetri i bokhyllorna

Nicol Graham of Gartmore and Two Friends Seated in a Library 

Gawen Hamilton 

To one like Elia, whose treasures are rather cased in leather covers than closed in iron coffers, there is a class of alienators more formidable than that which I have touched upon: I mean our borrowers of books — those mutilators of collections, spoilers of the symmetry of shelves, and creators of odd volumes. There is Comberbatch, matchless in his depredations! That foul gap in the bottom shelf facing you, like a great eyetooth knocked out — (you are now with me in my little back study in Bloomsbury, reader!) —with the huge Switzer-like tomes on each side (like the Guildhall giants, in their reformed posture, guardant of nothing) once held the tallest of my folios, Opera Bonaventurae, choice and massy divinity, to which its two supporters (school divinity also, but of a lesser calibre, — Bellarmine, and Holy Thomas), showed but as dwarfs, — itself an Ascapart! — that Comberbatch abstracted upon the faith of a theory he holds, which is more easy, I confess, for me to suffer by than to refute, namely, that "the title to property in a book (my Bonaventure, for instance), is in exact ratio to the claimant's powers of understanding and appreciating the same." Should he go on acting upon this theory, which of our shelves is safe? 
                                                             ur essän "The Two Races Of Men"
                                                   av Charles Lamb

Vem Nicol var, har jag inte lyckats lista ut, jag vet bara att han levde mellan 1695 och 1775 — men nog ser det ut som om han har lånat ut några av sina dyrgripar.

1149

dagar kvar 

i

I dag för 106 år sedan

skrev Elizabeth Jaffray i sin dagbok att hon haft ett samtal med sin arbetsgivare om hans ständigt ökande midjemått.

Elizabeth Jaffray 

26 december 1860 - 2 maj 1934

Elizabeth Jaffray var husfru i Vita Huset, och hennes arbetsgivare var William Howard Taft.

William Howard Taft

15 september 1857 - död 8 mars 1930

president från 1909 till 1913

målning av Anders Zorn

Elizabeth Jaffray basade över allt tjänstefolk i Vita Huset och lär inte ha varit älskad av någon. Hon anställdes av President Taft och hans hustru Helen, och blev kvar i 17 år. Först 1926 slutade hon till President Calvin Coolidge och hans hustru Graces stora lättnad. Den senare sa en gång: "she has come to consider herself the permanent resident and the President and his family transients".
Sedan Elizabeth slutat sin plats som husfru skrev hon boken: "Secrets of the White House", en bok som finns att köpa på Bokus.
Det är i den boken hon återkommer till presidentens matvanor och berättar hur en vanlig frukost kunde se ut:
“two oranges, a twelve-ounce beefsteak, several pieces of toast and butter and a vast quantity of coffee with cream and sugar.”  
Han var till formatet en stor man, 180 cm lång och hans vikt pendlade mellan 125 och 155 kg. Redan 1905 bestämde han sig för att banta, och skrev till den engelske läkaren, och bantingsexperten Nathaniel E. Yorke-Davies, för att få goda råd. Matsedeln han fick ser ut som följer, och fick honom att gå ner 36 kg — det framgår inte hur lång tid det tog, eller hur länge han lyckades behålla vikten.

8 a.m. A tumbler of hot water with lemon, sipped slowly.

9 a.m. Breakfast: unsweetened tea or coffee, "two or three Gluten biscuits," and 6 ounces of lean grilled meat.

12:30 p.m. Lunch: 4 ounces of lean meat, 4 ounces of cooked green vegetables without butter, 3 ounces of baked or stewed unsweetened fruit, 1 gluten biscuit, and 1 of the recommended "sugarless" wines. Afternoon cup of tea, coffee, or beef tea without milk or sugar advised.

7-8 p.m., Dinner: clear soup, 4 ounces of fish, 5 ounces of meat, 8 ounces of vegetables, and 4 ounces of stewed fruit. Plain salad and 2 gluten biscuits, if desired. A list of vegetables and condiments were recommended for variation.

Hur han var som president tycks gemene man inte känna till nu för tiden — det han blivit ihågkommen för är att han brukade fastna i badkaret, och behövde baxas upp av två eller tre man. Så sägs det, om det är sant vet jag inte.
Men sedan hans tid i Vita Huset var över lyckades han gå ner till 122 kg.

Självmedicinering

1150

dagar kvar 

i

En dag

för återhämtning.

1151

dagar kvar 

i

Grattis Sam!

Samuel (Sam) Uhrdin

25 november 1886-1964  

Hur har jag kunnat missa denna produktiva konstnär? Jag har ju ändå varit mycket i hans hemtrakter — och har varit både i Leksands kyrka och sparbanken i Leksand, där han har målningar. 

På nätet finns mest hans genrescener från Dalarna, där kan man tydligt se att han är påverkad av Anders Zorn. Hittar bara några få av hans officiella porträtt. Han tycks (på goda grunder?) ha inlemmats i den stora gruppen av bortglömda konstnärer.

Handarbete vid spiselhällen

En av många gånger då jag är tacksam för elektriskt ljus, är när jag ska fålla handdukar!

Vid vävstolen (1933)

 Och när jag väver. Jag minns en höst då jag väntade på att få belysningen installerad i ett vävrum — det var då jag insåg hur de måsta ha haft det innan elektriciteten gjorde stitt intåg.

Ullen kardas

Kardande kvinna i eldsken

Att karda i eldsken, går väl - men kan ni tänka er hur varm man blir, i alla fall på en sida av kroppen! Tror det är första gången jag ser ett skrubbsäte på en målning.

Mattrasor

 

Allmogeinterior med manglande kulla (1944)

Brödbak

Gryende anlag

Kulla vallar kor

Leksandsvy bl.a. Tibble

Det var i Tibble han slog sig ned 1935, då han köpte Tibble herrgård.

1152

dagar kvar 

i

Smörigt

ännu ett inlägg där du kan skaffa dig kunskaper som du förmodligen aldrig kommer att få någon nytta av. Den sortens kunskap som har en oemotståndlig dragningskraft på mig, varför jag inte kan låta bli att titta närmare på " ABC - Butter Making, A Hand-Book for the Beginner" (1888) av Fredrick S. Burch, när jag hittar den hos Gutenberg.

smör subst. ~et 

ORDLED: smör-et

• gult matfett tillverkat genom bearbetning av grädde eller mjölkfett vanl. ansett som det mest välsmakande matfettet {→margarin}: smörask; smörkniv; smörkräm; aromsmör; bordssmör; mejerismör; persiljesmör; kärna ~; en bit bröd utan ~; det smälta ~et rörs ned i blandningen

BET.NYANS: utvidgat om smörliknande födoämne: kakaosmör; kräftsmör; messmör

IDIOM: (gå åt) som ~ i solsken (gå åt) mycket snabbt; (inte) för allt ~ i Småland (inte) för hur mycket (pengar) som helst; komma (sig) upp i ~et få det mycket bra ekon. el. på annat sätt; se ut som om man sålt ~et och tappat pengarna se ledsen och bekymrad ut

HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. smör; gemens. germ. ord; jfr ty. Schmer 'fett', eng. smear '(att) smörja' 

 

kä`rna verb ~de ~t 

ORDLED: kärn-ar 

SUBST.: kärnande, kärning

• framställa (smör) av grädde i kärna genom att föra staven upp och ned {se 1kärna 2}

KONSTR.: ~ ngt

HIST.: sedan 1541;  sedan äldre fornsvensk tid; av fornsv. kirna; gemens. germ. ord; trol. besl. med 1kärna 1 (grädden som mjölkens kärna)

Churning Butter, 1866-1868

 Jean-François Millet 

Varje gång jag ser den här målningen kommer jag att tänka på Carl Larssons målning av sitt kök — egentligen finns inga likheter mellan målningarna annat än kärnan och kattungen.

Jag kan tänka mig att den här boken skulle vara mig till stor nytta — om jag hade en ko. (Vad hände mer vår kollektiva ko — blev hon kvar på Åland?)  Den börjar helt pedagogiskt med kon, för att snabbt gå vidare till mjölkningen (klockan sex på morgonen, och sex på kvällen är bästa tidpunkterna), hygienen och hur man uppträder mot sin ko — lågmält och respektfullt! Sedan kommer författaren till mjölkpallen.

 Har många gånger tänkt att det skulle vara praktiskt med en sådan pall, när man till exempel reser i rusningstrafik, och inga sittplatser finns på tåget — eller bara i trädgården, när man plockar bär.

Men en sådan här mjölkpall har varken sett eller hört talas om tidigare — visst verkar den praktisk‽ Och författaren sjunger dess lov:

"The best pail I ever used was a patent device called the "Michigan Milk Bucket," and were it not for the expense (I believe the price is two dollars —50 dollar i dagens penningvärde), they would soon come into general use. The illustration shows exactly what they are—a combined pail, strainer and stool; and as the strainer prevents any dirt or hairs from getting into the pail, and the close-fitting cover precludes any possibility of the milk absorbing stable odors, I cannot say too much in their praise."

Sedan följer allt du behöver veta om mjölkkammare, hur du ska hantera mjölken, och hur man färgar den aptitligt gul med frukterna från annattoträdet:

BRANCH OF ANNATO TREE, 

SHOWING BLOSSOMS AND SEED PODS.

We all prefer to have our butter of a rich orange color. White butter looks too much like lard. Then, too, butter of a pale white hue never sells for as much in the market as the rich colored article. Years ago people colored butter with the juice of carrots; later on the seeds of the Annato plant were crushed and the juice mixed with potash and water. We now have many specially prepared compounds in the market, put up in liquid form and ready for immediate use. Almost all of these commercial colors are good, but should be used sparingly. Nearly all the beginners use too much the first time. There is no general rule to follow in using color, and you will only be able to tell how much to use by practice, as the butter of some cows is naturally of a richer color than others; this is especially true of the Jersey cows, the butter from which needs but little artificial coloring. Always put the coloring into the cream before beginning to churn.

Nästa steg är kärnor och själva kärningen.

Few persons know how to churn properly. No matter how rich or nice the cream, if the churning is not done at a proper temperature and in a proper manner you cannot make good butter. Avoid the "lightning" patent churn, which the agent will claim to bring butter in five minutes. Cream that is churned too quickly always makes butter of a cheesey flavor, and quick to get rancid. Churning should never be done in less than twenty minutes, and, if possible, not longer than forty minutes. Generally the proper temperature at which to have the cream before beginning to churn is 60 degrees, but sometimes this must be varied a few degrees, according to circumstances. In winter we find 65 or 68 degrees will be necessary in order to have the butter come within forty minutes.

Jag fylls av beundran för allt arbete som kvinnor regelbundet utförde i hemmet, där kärningen bara var en av många återkommande sysslor!

Jodå, det finns mer att lära — om hur man förvarar slutprodukten, förpackar och säljer den.

Det finns massor med målningar av kvinnor som kärnar smör. Här en variant som jag inte sett tidigare

Så hittade jag en rysk blogg, där det finns många "kärnbilder" i ett inlägg.

butter (n.)

Old English butere "butter, the fatty part of milk," obtained from cream by churning, general West Germanic (compare Old Frisian, Old High German butera, German Butter, Dutch boter), an early loan-word from Latin butyrum "butter" (source of Italian burro, Old French burre, French beurre), from Greek boutyron. This is apparently "cow-cheese," from bous "ox, cow" (from PIE root *gwou- "ox, bull, cow") + tyros "cheese" (from PIE root *teue- "to swell"); but this might be a folk etymology of a Scythian word.

The product was used from an early date in India, Iran and northern Europe, but not in ancient Greece and Rome. Herodotus described it (along with cannabis) among the oddities of the Scythians. In old chemistry, applied to certain substances of buttery consistency. Butter-knife attested from 1818.

churn (n.)

"vessel in which cream or milk is agitated to separate it and make butter," Old English cyrin, from Proto-Germanic *kernjon (source also of Old Norse kirna, Swedish kärna, Danish kjerne, Dutch karn, Middle High German kern); probably akin to cyrnel "kernel" (see kernel) and describing the "grainy" appearance of churned cream.

1153

dagar kvar 

i

I dag för 128 år sedan

installerades den första jukeboxen på "Palais Royal Saloon" i San Francisco, läser jag i morse, och började genast fundera över varför det heter jukebox. Vänder mig först till NE och får ett redigt svar:

jukebox [(d)jo´kbåks] subst. ~en ~ar 
ORDLED: juke--box-en
• apparat med myntautomat för uppspelning av grammofon- eller CD-skivor vanl. på café e.d.: ~en spelade en countrysång om kärlek
HIST.: sedan 1950; av eng. jukebox med samma bet.; till am. sydstatsslang juke 'värdshus; sylta; bordell'; till gullah (kreolengelska, South Carolina) juke, joog 'oordentlig; syndig' och box 'låda'

Jag skulle naturligtvis ha gett mig där, men i stället började jag läsa om jukeboxens historia, och blir bara förvirrad. Alla tycks vara överens om att en föregångare till nämnda box är det självspelande pianot, där man kunde stoppa i en slant och pianot satte igång att spela. Men sedan skiljer sig uppfattningarna åt, och olika årtal anges på olika sidor. 

Så här säger Wikipedia:

In 1890, Louis Glass and William S. Arnold invented the nickel-in-the-slot phonograph, the first of which was an Edison Class M Electric Phonograph retrofitted with a device patented under the name of Coin Actuated Attachment for Phonograph. The music was heard via one of four listening tubes.

Nu svider ögonen och jag känner mig vindögd av allt läsande, så jag lämnar med varm hand över uppgiften att ta reda på hur det verkligen förhåller sig åt mina kära läsare.

jukebox (n.)

also juke-box, "machine that automatically plays selected recorded music when a coin is inserted," 1939, earlier jook organ (1937), from jook joint "roadhouse, brothel" (1935), African-American vernacular, from juke, joog "wicked, disorderly," a word in Gullah (the creolized English of the coastlands of South Carolina, Georgia, and northern Florida). This is probably from an African source, such as Wolof and Bambara dzug "unsavory." The adjective is said to have originated in central Florida (see "A Note on Juke," Florida Review, vol. vii, no. 3, spring 1938). The spelling with a -u- might represent a deliberate attempt to put distance between the word and its origins. 

nickelodeon (n.)

1888, "motion picture theater," from nickel "five-cent coin" (the cost to view one) + -odeon, as in Melodeon (1840) "music hall," ultimately from Greek oideion "building for musical performances" (see odeon). Meaning "nickel jukebox" is first attested 1938.

1154

dagar kvar 

i

Katter i konsten

Sandra Bierman, född 1938

Jag hittar en kort presentation av Sandra Bierman:

Sandra Bierman, grandmother of five, was born in Brooklyn, New York, but from age 4 grew up in Oklahoma, Texas and Maryland. Her father was a Swedish immigrant and her mother a Texas farm girl. She was nurtured as a child by her part-Cherokee grandmother. Art scholarships began at age 11. Sandra is married to retired physics professor Arthur Bierman, and they have lived in Boulder, Colorado since 1988. Her oils are widely collected and are published and distributed worldwide. Influences: 16th Century   Italian masters, Mexican masters, Chinese and Japanese classical art.