tisdag 31 oktober 2017

Att rekommendera böcker

för att inte tala om att få böcker rekommenderade, är ett knepigt kapitel. Jag vet att jag talat om det tidigare, vet också att jag ofta blir besviken om jag läser en bok som någon säger är SÅÅÅ bra. Och om någon säger att jag bara måste läsa en viss bok, då låter jag oftast bli — om jag inte vet att den personen och jag delar boksmak. 
Men ibland får man ju böcker av välmenta vänner — och ibland vet jag inte varför jag låter mig luras. Nu senast gäller det "Curiosity Thrilled the Cat", av Sofie Kelly som är pseudonym för Darlene Ryan. Än har jag bara läst 49 sidor, men har gett mig den på att ge den en chans, och läsa minst lika mycket till. Problemet är att jag ideligen får läsa om en sida, därför att jag, medan jag läser, försöker förstå varför jag inte gillar den. 

Den blev bättre, och nu en vecka senare har jag kommit igenom den. Men innan jag kom så långt hade jag kommit fram till att jag hakade upp mig på alla metaforer — ofta hemsnickrade — och som oftast kändes ansträngda, som om författaren till varje pris ville vara rolig. Dessutom retade jag mig på alla detaljer, hur huvudpersonen stup i kvarten stryker håret ur ansiktet, bakom öronen eller bara åt sidan. Men den tog som sagt upp sig — inte så att jag till den milda grad vill pracka den på andra — men vill man ha något lättläst och småtrevligt är den inte oäven. Tycker man dessutom om katter och uppskattar ett mystiskt dödsfall, så varför inte ge bibliotekarien Kathleen och hennes två katter, som har övernaturliga gåvor, en chans.

måndag 30 oktober 2017

Ett tidligt inlägg

They always say time changes things, 
but you actually have to change them yourself.
                    Andy Warhol (1928 - 1987)

Nobility of Time
Salvador Dali

All mätning av  tid kan återföras till mätning av en likformad rörelse, som periodiskt upprepas. Detta sker lättast, om rörelsen försiggår längs en cirkel; i så fall kan man ersätta den likaledes likformiga vinkelrörelse hos radien. Tid kan därför definieras som en storhet, proportionell mot en likformigt växande vinkel. Jorden är vår fundamentala tidmätare, dess praktiskt taget likformiga rotation kommer till synes i himlasfärens skenbara vridning. Tidsmätning grundar sig på vinkelmätning på himlen, mätning av tid är densamma  som mätning av timvinklar.
                                   Svensk uppslagsbok 1936 års upplaga


och vän av ordning frågar sig genast, vad i hela friden är en timvinkel. Så här svarar NE:
timvinkel (betecknas Ω) inom astronomin vinkeln mellan timcirkeln genom en himlakropp och meridianen. Den mäts vanligen i timmar (1 h = 15°) och räknas positiv västerut. 

Om ordet tid har NE en hel del att säga, jag nöjer mig med att konstatera att ordet är urgammalt:
sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. tiþ 'tid; mässa; reningstid'; gemens. germ. ord, urspr. ev. 'avdelning; avsnitt'; jfr bittida, timme

De flesta av er har väl redan räknat ut att det år återgången till normaltid som fått mig att grunna över begreppet tid. Jag vet att debattens vågor går höga när ämnet kommer upp till diskussion  just nu tycks de som ogillar tidsfnattandet återigen ha börjat en kampanj för att slippa ställa om klockorna två gånger om året. Jag hör att många förordar sommartid hela året.
Personligen bryr jag mig inte om vilket det blir — teoretiskt sett så behöver jag ju inte befatta mig med tiden, för det mesta gör jag vad jag vill, när jag vill — men jag har insett att det är enklast att rätta in sig i leden och leva enligt den oss ålagda tiden. Eftersom även jag är social emellanåt så är det enklast att leva efter samma tidsnormer som alla andra. 
I och för sig har jag erfarenhet av att leva i två världar, de gånger jag har vistats i USA, på gränsen mellan två tidszoner — då gäller det att hålla tunga rätt i munnen. Eller åtminstone hålla reda på i vilken zon man befinner sig!

Men finge jag bestämma skulle jag (utan att vara otidig) välja normaltiden hela året, för jag märker nu hur trevligt det är, att det har hunnit bli ljust innan jag äter frukost!

tid
tid efter annan
tid är pengar
tidebok
tidegärd
tidelag
tiden läker alla sår
tiden är ur led
tidender
tidens tand
tideräkning
tidevarv
tidfästa
tidig 
tidigarelägga
tidigarelärare
tidigast
tidjord
tidkontrollur
tidkort
tidlig
tidlån
tidlön
tidlös
tidlösa
tidpunkt
tidrymd
tidrör
tids nog
tidsadverbial
tidsanda
tidsaxel
tidsbefraktning
tidsbegrepp
tidsbegränsa
tidsbeställning
tidsbestämma
tidsbild
tidsbunden
tidsdelning
tidsekvation
tidsenhet
tidsenlig
tidsfaktor
tidsfrist
tidsfråga
tidsföljd
tidsfördriv
tidsgräns
tidsinställd
tidskrift
tidskriftsindex
tidslig
tidsmedveten
tidsnöd
tidsomställning
tidsperiod
tidspillan
tidsplan
tidspress
tidsrymd
tidsschema
tidssingal
tidskillnad
tidsspillan
tidsstudieman
tidsstudier
tidstariff
tidstrogen
tidströmställare
tidstypisk
tidsutdräkt
tidsålder
tidsödande
tidsöverdrag
tidtabell
tidtagare
tidtagarur
tidtagning
tidtals
tidur
tidvatten
tidvattenhöjd
tidvis

Jag blev tvungen att kolla vad tidjord är:
tidjord subst. ~en ORDLED: tid--jord-en• regelbunden höjning, sänkning och töjning av jordskorpan p.g.a. (främst) månens växlande gravitationskraft {tidvatten}tidjordsforskningnär ~en har flod tänjs jordskorpan ut och vattenytan i en brunn sjunkerjordbävningar kan sannolikt utlösas av ~enCharles Darwins son lyckades 1882 göra de första mätningarna av ~en~en innebär att marken under våra fötter höjs och sänks med ca 30 cm varje dygn HIST.: trol. sedan slutet av 1950-talet
och nog är ordet tidigaelärare och senarelärare krystade konstruktioner






söndag 29 oktober 2017

Just så

Afternoon Reverie 
Wilson Irvine, 1869-1936

Sometimes I sits and thinks, 
and sometimes I just sits.
                              Satchel Paige (1906 - 1982)

lördag 28 oktober 2017

fredag 27 oktober 2017

Telefoni

 The Telephone Call
Gaston de Latouche, (1854-1913)

Hur underbart är inte lifvet! och telefon se’n! Antag till exempel, att någon vill gräla? Pang! så hänger man upp luren, och så står han där. Och allt annat! Men det borde finnas fick-telefoner. När man så släpper ut sin mann på kvällen – pling, pling, ringer man på litet emellan och frågar hvad han har för sig. Först då anser jag, att uppfinningen fått värkligt stor mänsklig betydelse.
       ur "I Stockholm. Också en resebeskrifning" (1892)
                                       av Alfhild Agrell
Så här med facit i hand är det intressant att ta del av mer än hundra år gamla tankar om framtiden. Det som då lät så otroligt, är vardagsmat i dag. Är du lika fascinerad av det som jag, kan jag rekommendera en sväng till Gutenberg som har många utopiska böcker.

Tyvärr framgår det inte när den här framtidsbildenbilden, av ett skajpsamtal år 2000, kom till. Men själv minns jag ju hur man i min bardom skämtade om att det var för väl att det inte syntes i telefonen hur okammad och trött man var.


Soundproofed telephone booth, 1891 

Däremot förefaller inte behovet av ljudisolerade telefonhytter vara av något intresse i dag när många tycks njuta av att låta omgivningen veta vad de talar om.

Alla dessa telefontankar har kommit för mig när både min fasta telefon och mobiltelefonen slutade fungera. Mobiltelefonen fick jag av en omtänksam väninna som tyckte jag behövde en sådan om hustelefonen skulle strejka. Tack och lov funkar datorn, så jag har kunnat felanmäla båda telefonerna. Fast Telia kan uppenbarligen inte föreställa sig att man inte har en mobil, för anmälan till den fasta telefonen gick inte att skicka iväg om man inte uppgav sitt mobilnummer. Vad gör man om man inte har en


Höstdrömmar

Autumn Regrets, 1882
John Atkinson Grimshaw 

An Autumn Reverie

Through all the weary, hot midsummer time,
My heart has struggled with its awful grief.
And I have waited for these autumn days,
Thinking the cooling winds would bring relief.
For I remembered how I loved them once,
When all my life was full of melody.
And I have looked and longed for their return,
Nor thought but they would seem the same, to me.

The fiery summer burned itself away,
And from the hills, the golden autumn time
Looks down and smiles. The fields are tinged with brown-
The birds are talking of another clime.
The forest trees are dyed in gorgeous hues,
And weary ones have sought an earthy tomb.
But still the pain tugs fiercely at my heart-
And still my life is wrapped in awful gloom.

The winds I thought would cool my fevered brow,
Are bleak, and dreary; and they bear no balm.
The sounds I thought would soothe my throbbing brain,
Are grating discords; and they can not calm
This inward tempest. Still it rages on.
My soul is tost upon a troubled sea,
I find no pleasure in the olden joys-
The autumn is not as it used to be.

I hear the children shouting at their play!
Their hearts are happy, and they know not pain.
To them the day brings sunlight, and no shade.
And yet I would not be a child again.
For surely as the night succeeds the day,
So surely will their mirth turn into tears.
And I would not return to happy hours,
If I must live again these weary years.

I would walk on, and leave it all behind:
will walk on; and when my feet grow sore,
The boatman waits-his sails are all unfurled-
He waits to row me to a fairer shore.
My tired limbs shall rest on beds of down,
My tears shall all be wiped by Jesus' hand;
My soul shall know the peace it long hath sought-
A peace too wonderful to understand.
                             Ella Wheeler Wilcox, 1873

torsdag 26 oktober 2017

Höstliga tankar

 Autumn is a second spring when every leaf is a flower.
                                          Albert Camus

The Birch Wood, 1903
Gustav Klimt 

Nog verkar det som om Albert Camus och  Erik Axel Karlfeldt tänkte i ungefär samma banor.

Höstens vår 

Nu är den stolta vår utsprungen, 
den vår de svaga kalla höst. 
Nu blommar heden röd av ljungen 
och hvitt av liljor älvens bröst. 
Nu är den sista visan sjungen 
av sommarens kvinnligt veka röst; 
nu stiger uppför bergens trappa 
trumpetarn storm i dunkel kappa.

Nu äro alla drömbarn döda 
som födts ur vårens sköra lek - 
likt buskens rosentyll, den röda, 
som första skumma natt gör blek. 
Men alla starka känslor glöda 
som snårens nypon, kullens ek 
och hviska varmt i frost och nordan 
om gyllne mognad och fullbordan.

Min sång flög drucken kring det bästa 
av färg och doft i ängars ljus, 
och det var ljuvligt nog att gästa 
de många hjärtans honungshus; 
nu vill jag, mätt på sötman, fästa 
min boning långt från lust och rus 
och hvila under fasta bjälkar, 
ej under lösa blomsterstjälkar.

Väl mig, då lekens minnen tvina, 
att du var allvar och står kvar, 
att ingen sol behövs att skina 
vår kärlek varm i svala dar! 
Hör, himlens hårda väder hvina 
sin högtidshymn för trogna par. 
Vi le, när jorden reds och darrar; 
vår lyckas hus har goda sparrar. 
                               Erik Axel Karlfeldt 

onsdag 25 oktober 2017

tisdag 24 oktober 2017

Första stegen

på livsvandringen.
 Visst är det irriterande när man hittar intressanta målningar på nätet, och det saknas information om såväl konstnären som motivet! Det är en av anledningarna till att jag sällan rör mig på Pinterest, för där tycks det vara mer regel än undantag, att bara visa bilderna.
Målningen ovan tycks vara en detalj av en större målning, men det är allt jag lyckats lista ut. Det som fångade mig var den fiffiga gåstolen  den förefaller att vara tämligen stabil, såvida ungen inte försöker gå nedför en trappa.
Noelle's First Steps, 1897 

 När jag letade efter vem som kunde ha målat den översta målningen hittede jag ytterligare bilder med liknande motiv - men nu med välkända upphovsmän.
Learning to Walk 

A Child Being Taught to Walk
 Rembrandt Van Rijn

måndag 23 oktober 2017

Grattis Francis!

Francis Hopkinson Smith 
23 oktober 1838 – 7 april 1915
målning av Oliver Hazard Perry

Ibland kallas han för en renässansmänniska. Förutom att han skrev böcker, och det var därför jag hittade honom, så målade han tavlor, illustrerade böcker och var ingenjör. Han konstruerade fyrar och pirer och bland hans många konstruktioner finns frihetsgudinnas fundament.
Du hittar en hel räcka av hans böcker — både romaner och noveller — hos Gutenberg.

The Statue of Liberty

The Lily Pond

An Old English Inn

Polishing the Parlor Floor


Än så har jag inte läst så mycket av honom, men de av hans böcker jag kikat på fångar mitt intresse från början. Som här i The Little Gray Lady:
Once in a while there come to me out of the long ago the fragments of a story I have not thought of for years—one that has been hidden in the dim lumber-room of my brain where I store my by-gone memories.
These fragments thrust themselves out of the past as do the cuffs of an old-fashioned coat, the flutings of a flounce, or the lacings of a bodice from out a quickly opened bureau drawer. Only when you follow the cuff along the sleeve to the broad shoulder; smooth out the crushed frill that swayed about her form, and trace the silken thread to the waist it tightened, can you determine the fashion of the day in which they were worn.
And with the rummaging of this lumber-room come the odors: dry smells from musty old trunks packed with bundles of faded letters and worthless deeds tied with red tape; musty smells from dust-covered chests, iron bound, holding mouldy books, their backs loose; pungent smells from cracked wardrobes stuffed with moth-eaten hunting-coats, riding-trousers, and high boots with rusty spurs—cross-country riders these—roisterers and gamesters—a sorry lot, no doubt.
Or perhaps it is an old bow-legged high-boy—its club-feet slippered on easy rollers—the kind with deep drawers kept awake by rattling brass handles, its outside veneer so highly polished that you are quite sure it must have been brought up in some distinguished family. The scent of old lavender and spiced rose leaves, and a stick or two of white orris root, haunt this relic: my lady’s laces must be kept fresh, and so must my lady’s long white mitts—they reach from her dainty knuckles quite to her elbow. And so must her cobwebbed silk stockings and the filmy kerchief she folds across her bosom:
It is this kind of a drawer that I am opening now—one belonging to the Little Gray Lady.
 






söndag 22 oktober 2017

Nipper


Hittade en liten skål med diverse nipper i. Det slog mig att jag varken hört eller läst ordet nipper på den dag jag minns. Är det ett av våra utrotningshotade ord — eller rent av redan utrotat?


nipper

nipp`er subst., plur. 
• små, mindre värdefulla smycken el. andra prydnader för klädedräkt och kropp: nipperdosa
HIST.: sedan 1701; via ty. av fra. nippes, plur. av nippe 'sådant som hör till klädedräkten', av fra. dial. guenipe'lump; trasor'


Men nippertippor finns det säkert fortfarande — även om de kallas för något annat. Vad?

nippertippa


nipp`ertippa subst. ~n nippertippor 
ORDLED: nipper--tipp-an
• fåfäng, ngt uppnosig flicka eller ung kvinna ⟨ngt nedsätt.⟩: nippertippsfasoneren riktig liten ~
HIST.: sedan 1669; trol. till sv. dial. nipper 'liten; nätt' och tipp 1

1186

dagar kvar 
i
President Calvin Coolidge, 1925

lördag 21 oktober 2017

Kura skymning

The Children's Hour
 Jessie Willcox Smith 


The Children's Hour

Between the dark and the daylight,
When the night is beginning to lower,
Comes a pause in the day's occupations,
That is known as the Children's Hour.

I hear in the chamber above me
The patter of little feet,
The sound of a door that is opened,
And voices soft and sweet.

From my study I see in the lamplight,
Descending the broad hall stair,
Grave Alice, and laughing Allegra,
And Edith with golden hair.

A whisper, and then a silence:
Yet I know by their merry eyes
They are plotting and planning together
To take me by surprise.

A sudden rush from the stairway,
A sudden raid from the hall!
By three doors left unguarded
They enter my castle wall!

They climb up into my turret
O'er the arms and back of my chair;
If I try to escape, they surround me;
They seem to be everywhere.

They almost devour me with kisses,
Their arms about me entwine,
Till I think of the Bishop of Bingen
In his Mouse-Tower on the Rhine!

Do you think, O blue-eyed banditti,
Because you have scaled the wall,
Such an old mustache as I am
Is not a match for you all!

I have you fast in my fortress,
And will not let you depart,
But put you down into the dungeon
In the round-tower of my heart.

And there will I keep you forever,
Yes, forever and a day,
Till the walls shall crumble to ruin,
And moulder in dust away!
                 Henry Wadsworth Longfellow

fredag 20 oktober 2017

TYST!!!



Har du ännu inte läst Mats Myresteners replik till kulturborgarrådet Roger Mogert (”Krav på tysta bibliotek ofta främlingsfientliga”), så hittar du det här

 "Tystnaden" av Antoine-Augustin Préault

torsdag 19 oktober 2017

Vad har skomakaren med saken att göra?

The Cobbler
Alexander Austen, 1859 - 1924

Min polska väninna Weronika och jag läser Fogelströms "Mina drömmars stad" (i en lättläst upplaga) tillsammans, för att hon ska få träna sin svenska. Trots att den är på lätt svenska så är det gott om ord som inte längre är så vanliga, och ibland får jag tänka till ordentligt för att kunna förklara vad ett ord betyder — engelska tar vi bara till i yttersta nödfall.
I dag kom vi till det stället där Henning får hyra ett rum, eller rättare sagt en madrass i ett rum, hos kolbärararen Storsäcken. När Henning bestämt sig för att flytta in hos Storsäcken kommer brännvinsflaskan fram:
"Hennings värd hällde upp och sa: Det tar vi oss en skomakare på. Affären var uppgjord."

Cheers
Gaetano Bellei, 1857-1922

Någon gång för länge sedan har jag nog hört det gamla uttrycket, och det var ju inte svårt att förklara vad det innebar — men när Weronika ville veta varför man sa skomakare, hade jag inget svar. Nu har jag konsulterat husets referenslitteratur, utan att hitta någon förklaring, och på nätet är det lika illa. Någon som vet?