Sommaren gör sig påmind

snart är kvällarna ljusa och myggen tillbaka!

Inspirationen

 rinner ofta till när jag tittar på gamla bilder. Som i morse när jag frös, och fick syn på den här bilden av Louisa May Alcott, bestämde jag mig för att sy mig en vadderad väst. Helt säker på att den på bilden är vadderad, är jag förstås inte, men det ser nästan så ut. Kanske är bildens väst sydd av sammet, vet inte riktigt vad jag skulle välja för tyg — siden?

En annan bild som följt mig i många år är den av Amantine-Lucile-Aurore Dupin (George Sand). Vet inte om man ska kalla plagget för schal eller cape — men vad det än är, så får man rum med mycket varma kläder under den. Vad sägs om ett tunt ylletyg — i kypert på tre skaft.

"Don't judge a book by its cover"

men det tycks vara vad många gör. För en tid sedan kom jag att lyssna till ett radioprogram där en grupp barn utsåg årets bästa barnbok. Det var verbala barn som hade kloka synpunkter på vad de läst. Men så säger en av dem, om en av böckerna, att den boken skulle han aldrig ha läst om den inte hade varit med bland de utvalda böckerna — för han gillade inte omslaget. 

 Det fick mig att tänka på barndomens biblioteksinbundna böcker, de flesta röda, men det fanns blå, och bruna (undrar om det inte fanns en och annan grön också). Ibland var omslagsbilden infogad framför försättsbladet, men oftast fick titeln avgöra om man ville läsa boken.  

Till min stora förvåning är det inte bara barn som resonerar så, tjejerna som arbetar på mitt bibliotek berättade att de kan tala sig blå i synen för en bra bok, men gillar inte låntagaren omslagsbilden så väljer de inte den boken.

Så synd, tänkte jag, om läsvärda böcker inte blir lästa bara för att man inte gillar omslaget — för det finns många dåliga omslag. Det är förstås min subjektiva åsikt, men vad man än tycker, så är det intressant att studera omslagsbilder. 

 Bland det värsta tycker jag är när gamla böcker kommer i nyutgåvor med moderna omslagsbilder. Som den här boken som först kom ut 1886. Går man bara efter bilden så tycker jag att den här, av Lennart Franzén från 1970, är rätt avskräckande.

 Precis som den här nyutgåvan av "An Old-Fashioned Girl" från 1991 inte gör innehållet rättvisa. Originalet gavs ut 1870. Vad jag frågar mig, är om den som valt en av dessa böcker efter omslaget, fortsätter att läsa sedan hon upptäckt att boken har över hundra år på nacken och inte handlar om den sortens kärlek som moderna ungdomsböcker berättar om. Falsk varubeteckning.
En annan synpunkt på omslagsbilden är att den kan avslöja för mycket om handlingen, det berättade en författare för mig som var mycket irriterad över omslaget till en av sina böcker, där hon inte haft något att säga till om.

 25-öres romanerna (liksom 50-öres och 1-kronas) är värda ett eget kapitel, så jag tänker inte fördjupa mig i ämnet, bara konstatera att det inte bara var strunt som gavs ut i billighetsupplagor — jag har både Strindberg och Lagerlöf, i sladdriga sönderlästa upplagor i mina hyllor. Och ibland hade de omslag av kända konstnärer, som här av Jenny Nyström.

Ett eget kapitel är också alla arbetade vackra omslag och inbindningar värda, men det får bli en annan dag. Här "Folkungaträdet" i vackert skinnband med en dedikation av författaren den 10 augusti 1906.

Från rödbetor till kupé

 Det är när jag står där vid diskbänken och skalar rödbetor, som jag börjar fundera över hur olika vi uttrycker den handlingen på svenska och engelska. I ett engelskt rödbetsrecept kan det stå "top and tail the beets", jag vet inte ens att jag sett en motsvarande uppmaning på svenska. Här nöjer vi oss nog med att skära av blasten och skala våra betor. Vi talar ju inte om att kupera rödbetornas svans, men tanken fick mig att övergå till ordet kupera — man kuperade svansar och öron på de stackars hundarna, så länge det var tillåtet, men även kortlekar, och så har vi ju ett landskap som kan vara kuperat. 

vilket arbete det måste ha varit att 

skriva ordböcker innan datorerna 

gjorde sitt intåg, får mig att 

tänka på Simon Wichesters bok 

"The Professor and the  Madman" 

och "The Meaning of Everything"

 b

I ett försök att bringa reda bland homonymerna konsulterade jag både NE och Hellquist, den senare uttryckte sig kortfattat:

kupera, se kupé. 

så det gjorde jag:

kupé, 1791, av fra. coupé, egentl.: 
avdelning, till couper, avskära (varav sv. kupera), vartill coup, hugg, slag, spratt, affär, kupp (varav sv. kupp); väl egentl.: avhugga huvudet (till lat. cuppa, bägare, i den avledda betyd, ’huvud’, se under kopp). Jfr kupong. 

Då var NE en gnutta utförligare, här får jag veta att vi inte ens använt dessa ord ett par hundra år:

kupe´ra verb ~de ~t 
ORDLED: kup-er-ar SUBST.: kuperande, kupering

1 kraftigt förkorta genom att skära av särsk. med avs. på öron el. svans på hund; numera förbjudet i Sverige: en boxer med ~d svans
BET.NYANS: ngn gång äv. med avs. på grenar på träd e.d.
KONSTR.: ~ ngt
HIST.: sedan 1824; av fra. couper 'skära av'; jfr kupé, kupp

2 lyfta av övre halvan av (kortlek) och lägga den underst, för att säkerställa en slumpmässig ordning: du blandar så ~r jag
KONSTR.: ~ (ngt)HIST.: sedan 1803; se kupera 1

kupe´rad adj. kuperat 
ORDLED: kup-er-ad
• som har många höjder och dalar om landskap {→backig,kullig 1}: ta sig fram i ~ terräng
HIST.: sedan 1849; till kupera

kupé subst. ~n ~er 
ORDLED: kup-én

1 mindre avdelning i järnvägsvagn avsedd för ett litet antal personer: kupédörr; kupéfönster; rökkupé; sovkupé
BET.NYANS: sittrum i (täckt) bilHIST.: sedan 1858; av fra. coupé 'liten, täckt vagn; kupé', tillcouper 'avhugga; avdela'; jfr kupera, kupong

2 liten sportig bilmodell som är hel- el. halvtäckt
BET.NYANS: liten hel- eller halvtäckt fyrhjulig vagn dragen av hästar mest histor.
HIST.: sedan 1922; se kupé 1

damkupé på Orientexpressen

d

Nog är det förunderligt hur ord hänger ihop, och det ena leder till det andra.

När det gäller krusbär så snoppar vi dem — vilken är den enda ätliga vara, som mig veterligt snoppas. Men om inte jag ger mig här, kommer jag säkerligen att bli avsnoppad, så jag ger mig och går för att riva mina rödbetor.

snoppa [snåp`a]

verb ~de ~t 
ORDLED: snopp-ar SUBST.: snoppande, snoppning
• (ibl. med partikeln av) skära av spetsen (på) {→snopp 2}: ~ cigarren innan man tänder den; ~ av en bit korv till hunden
BET.NYANS: utvidgat ta bort utskjutande, onyttig del av ngt:stearinljusen måste ~s; ~ krusbär
KONSTR.: ~ (av) ngt
HIST.: sedan 1649; sv. dial. snoppa 'skära av'; besl. med snöpa

Kattliga sanningar

Driving to the vet

I MUST crouch underneath this

Nice safe gas pedal.

x

If the vet took your

Temperature that way, I

Bet you'd complain, too.

x

Poinck! I spit out the 

Pill underneath the stove and

Watch you fish for it.

Ur boken jag talade om för några veckor sedan.

Att sia

har alltid varit populärt.

x

Och här sitter jag och funderar över varför man säger "att sia om framtiden" — vad annat kan man sia om?

Nåväl, vad man än säger, så har det nog alltid varit populärt att fundera på hur framtiden kommer att gestalta sig — ibland den närmaste framtiden, men ofta har det rört sig om en avlägsen framtid. Då tänker jag på alla böcker som skrivits om hur vår vardag kommer att se ut om hundra år — som William Morris "News from Nowhere", Harry Martinsons "Aniara", Karin Boyes "Kallocain"... Jag märker att det rinner till fler titlar änvad som är rimligt i ett inägg som inte ska handla om böcker, kanske blir det ett eget inlägg.

För det jag tänkte ägna mig åt idag är hur några konstnärer tänkte sig att världen skulle se ut år 2000. Bilder som trycktes och bifogades i cigarraskar, och som började säljas lagom till Världsutställningen i Paris 1900. Tyvärr framgår det inte vilka konstnärerna var, den enda konstnären som nämns vid namn är Jean-Marc Côté, men vem som målat vad, vet jag inte.

Döm själva hur träffsäkra profetiorna var.

 De här hönsen har det nog bättre än dagens burhöns, fast tösens klädsel skulle nog kunna vara mer ändamålsenlig — men inte mer pittoresk.

 När såg du senast skylar eller höstackar på fälten?

 Mobila hem är väl populärt.

 Flygande brandmän torde vara utomordentligt praktiskt när sköna damer ska räddas från brinnande hus.

 Här verkar musiken inte så värst levande.

 Vad ska man kalla det här — "fiskrace" på havets botten?

 Flygpost.

 Luftburen taxi, vore säkert bra i dagens storstäder.

 Och i så fall behövs säkert flygande trafikpoliser.

 Barberare hör väl till ett nästan utrotat släkte.

 Föredrar alla gånger min egen enklare metod att göra min toalett.

 Medger att jag inte riktigt förstår hur de här skräddarna arbetar, konfektion verkar inte ha funnits som ett alternativ.

 Den här bilden från skolans värld (med bara gossar), får mig att tänka på Elsa Beskows "Doktor Klokamundus Uppfinning" från 1919.

Att frun i huset själv skulle städa var tydligen inte att tänka på — inte ens med hjälp av denna maskin.

Kattlig julläsning

Cleveland Amorys bok "The Cat Who Came for Christmas" har rätt många år på nacken vid det här laget. Den handlar om löskekatten Polar Bear, som Clevland räddade från en bakgata på Manhattan julen -77. 

Först tyckte jag kanske att författaren slängde lite väl många namn på kändisar omkring sig — men det var innan jag hade insett att boken inte bara handlade om Polar Bear, utan om så mycket mer.

Cleveland som var en välkänd djurrättsaktivist, berättar om räddningsaktioner han deltog i, där även många välkända människor figurerade, som när de sprejade färg på sälungar för att deras pälsar skulle bli osäljbara, eller hur de förhindrade harpunering av valar.

Fakta och anekdoter om katter och kattägare är också insprängda i boken. 

Kortkort om kort

 Här sitter jag vid köksbordet och filosoferar över julkort — både sådana jag fått och sådana jag gjort — just nu är jag mest rörd över att så många av mina vänner fortsätter att skicka riktiga julkort fast jag lade ned min julkortstillverkning för flera år sedan. 

Och jag läser på nätet att jag inte är ensam om att inte längre låta posten bära ut mina julhälsningar. För postburna julhälsningar minskar, efter att ha nått sin kulmen 1996, då man skickade 62 millioner kort, i Sverige, så sändes bara 39 millioner julkort 2007, vilket är den senaste siffran jag hittar.

 Det sägs att det här kortet, från 1843, är det allra första julkortet. Det gjordes av den brittiske konstnären John Callcott Horsley, trycktes i 1000 exemplar och handkolorerades. Det väckte en viss uppståndelse eftersom en liten flicka, i bildens mitt, bjuds att dricka rödvin. (Enligt "Världens Historia", en inskränkt reaktion).

 Men inte förrän 1875 började julkort massproduceras, detta i U.S.A., av en tyskfödd man vid namn Louis Prang.

I Sverige var det Axel Eriksson som 1898 började trycka upp julkort på sitt konstförlag, och knöt den då nyutbildade Jenny Nyström till sig.

"Peasant Women"

"One June evening — the sun was setting, and a scent of hay, warm dung and fresh milk filled the air — a plain cart with three occupants drove into Dyudya's yard."

23. Läs en novell av en rysk författare

"Peasant Women" av Anton Tjechov ur  "The Collected Stories, volume I", i översättning av Ronald Hingley, med illustrationer av Laura Carlin.

Det går knappast att tala om noveller utan att nämna Anton Tjechov, som av många anses vara en av världens främsta novellister. Jag har alltid gillat honom, även om själva novellen inte intresserar mig. "Peasant Women" till exempel, som beskriver en rätt trist miljö, där man blir både bortgift och misshandlad — en glädjelös berättelse, berättad på ett lysande vis. Tjechov kan som få fånga en karaktär eller stämning i några få ord.

Tidigare lästa noveller:

Jag började med en introduktion här, innan jag kastade loss.

2. Läs en novell där ett hus spelar en stor roll — "The Old Doll's House" från "More Than Somewhat", 1937, Damon Rudyon

17. Läs en novell som utspelar sig på havet  — "De svenska sedlarna"

ur En handfull dun av Sigfrid Siwertz,  från 1922 

3. Läs en novell med en siffra i titeln
 "2 B R 0 2 B", av Kurt Vonnegut.

6. Läs en novell som har namnet på en stad i titeln

"Katten från Siena och andra fantastiska berättelser" av Helena Nyblom.

24. Läs en novell som har samma namn som titeln på novellsamlingen den är med i — THE MAN WITH TWO LEFT FEET, från 1917, av P. G. Wodehouse.

31. Läs en novell som utspelar sig i skogen

Ringdans medan mor väntar, ur Ådalens poesi av Pelle Molin

21. Läs en novell som har ett personnamn i titeln

"Mammy Hesters Quilts", 1889, av Adelaide D. Rollston, ur "A Patchwork of Pieces

16. Läs en novell vars titel börjar på s

"Sand" av W. S. Merwin 

39. Läs en novell av en finländsk författare

Höstkvällståget av Frans Eemil Sillanpää, ur "Mot uppenbarelsen" och andra noveller, (1932) i översättning av Ragnar Ekelund.

9. Läs en vintrig novell

"The Winter of the Great Snows", ur "Essays of E. B. White, 1977

11. Läs en novell som är den sista i en novellsamling

"Upptäckten" ur novellsamlingen "På avigsidan", 1918 av Fanny Alving 

​  

35. Läs en novell av en nobelpristagare 

"The Gifts of Joy", 1971, av Pearl Buck​

36. Läs en novell där ett barn är en av huvudpersonerna

"Den gröna julen" ur novellsamlingen "Den stora glädjen, och andra noveller", 1962, Axel Hambræus 

26. Läs en novell vars titel innehåller ett verb  

"How the Widow Won the Deacon" av William James Lampton

 33. Läs en novell vars titel slutar på n​   "Lyckan" av Gertrud Almquist​, ur novellsamlingen "Den sällsamma resan", 1924.

10. Läs en novell som handlar om ett djur

"Pigs is Pigs", av Ellis Parker Butler 

25. Läs en novell som utspelar sig i en stad/på en plats som du har besökt

"Dear Baby", 1945, av William Saroyan

29. Läs en somrig novell​

"​ The Bride Roses ​" från 1903,​ ur Short Stories, 1902 to 1903, av Lucy Maud Montgomery

7. Läs en novell som har deckartema 

"Jultomtarna demaskeras eller My-mysteriet" av Hans Alfredson, ur novellsamlingen "Mordet på jultomten och andra juldeckare".