Än blommar det

Positiv överraskning

Så hade jag åter en fungerande dator — men kunde inte koppla upp mig! De sista två dagarna datorn fungerade kunde jag inte komma ut i den “wida, wida wärlden”, så jag har undrat hur det skulle gå när jag fick tillbaka den. Av och till har jag haft problem med uppkopplingen, men det har alltid fixat sig inom ett dygn. Men nu har jag tydligen varit avskuren från wärlden i ett par månader — så jag tog ett djupt andetag och ringde till Telia. Jag har såå dålig erfarenhet av att ringa till dem och deras röststyrda kundtjänst så jag blev glatt överraskad när ett av alternativen var att knappa sig fram istället för att prata sig fram! När jag hade tryckt färdigt kom nästa trevliga överraskning: en jättetrevlig tjej, som lotsade mig igen diverse kontroller. Inga fel visade sig, så hon föreslog att jag skulle ta’ med mig modemet till en granne med bredband för att kontrollera att modemet inte lagt av. Men just när vi skulle lägga på, så kom hon på att hon skulle kolla hur det stod till med ledningarna i mitt område — och si, där var felet! Hon skulle felanmäla, så skulle felet avhjälpas inom tre arbetsdagar. För att de skulle kunna nå mig behövde hon mitt mobiltelefonnummer för att kunna sms:a. till mig när felet var åtgärdat. Eftersom min mobil la’ av samtidigt som datorn och min sladdlösa telefon, brydde jag mig inte om att tala om att jag faktiskt inte har en aning om, varken hur man sänder eller tar emot sms, jag nöjde mig med att tala om att jag inte har mobil. Då blev hon alldeles brydd och visste inte hur hon skulle göra. Jag föreslog att ett telefonbolag kanske skulle kunna tänka sig att ringa ett vanligt gammeldags telefonsamtal, men hon skrattade generat och sa’ att det alternativet inte fanns! Det slutade med att jag gav henne en väninnas mobilnummer. Och i morse ringde väninnan och berättade att hon fått ett sms från Telia. Jag kastade mig genast över datorn, och blev jättebesviken när det inte funkade. Men så kom en väninna på besök och jag trängde undan datorproblemet och hade trevligt en stund. Och när gästen gått några timmar senare fungerade allt som det skulle!

Nu har jag ägnat några timmar åt att grovsortera alla mejl, har slängt 800 och sorterat in några hundra i olika mappar och ska tackla de mer personliga nu. Det kommer att ta' ett tag — ni som väntar på mejl från mig får ha tålamod, det kommer så småningom. Liksom jag hoppas komma tillbaka till bloggandet snart.

Nu väntar jag

på att Telia ska göra sin plikt och reparera ledningarna som gör att jag inte kan koppla upp mig.
Fungerande dator har jag!

Tre rådjur, två älgar

och en liten groda, korsade min väg i går kväll när jag körde hem i regnet på becksvarta småvägar. Jag var tacksam för att vägen nyligen fått vägkanten markerad med vita streck.
I morse var det ännu fler djur på och vid vägen, och en dimma så tät att jag inte såg en skymt av det vackra landskapet. Det är drygt sex mil genom skog, förbi åkrar och hagar med betande kossor - men nu är jag glad över att få köra vägen för sista gången om en stund.

Hoppas att få min efterlängtade reservdel med posten i dag - och hoppas innerligt att allt fungerar så att jag kan fortsätta där jag slutade för ett par månader se'n. För till bibban har jag svårt att ta' mig när jag kommer hem.

Just nu

ser det utsom mor blir utskriven i morgon
har jag fortfarande ingen dator hemma

I somras talade vi lite löst om att läsa, och diskutera, Pearl Buck. Nu har jag läst "Den goda jorden" och börjat på "Sönerna", den andra boken i triologin. Vill någon läsa böckerna innan jag skriver om dem så säg till!

Nästan HEJ

Det ser ut som om jag har en fungerande dator i veckan. Ändå dröjer det nog ett tag innan jag kan besvara kommentarer och blogga eftersom jag har min mor på sjukhus. Förhoppningsvis ska jag kunna titta in här på biblioteket, och använda datorn, ibland.

Man ska inte ropa hej

förrän man sitter på bäcken.

Det är inte mycket jag kan göra för en opasslig dator - men hyggliga människor, både kända och okända, har bistått mig med goda råd (om än inte dåd). Och mer än en gång har jag trott att nu, nu har jag snart en frisk oc kry dator hemma igen. Men dagarna har blivit till veckor och jag har långsamt vant mig vid att åter leva ett datorlöst liv.
Snart hoppas jag att kunna ropa hej.