måndag 22 juni 2009

Trädgårdsrapport

0
Jag hade tänkt gå upp extra tidigt i morse – men glömde att tala om det för väckarklockan. Strax efter nio vaknade jag med ett ryck, därför att älsklingen satt under mitt fönster och krävde att bli serverad frukost.
Det första jag ser när jag öppnar dörren är att en vallmo slagit ut – det förvånade mig eftersom jag kvällen innan hade inspekterat alla knopparna, och inte sett den minsta lilla spricka.


0
Det gäller att se upp när man hämtar post och tidning eftersom ödlorna har fattat tycke för vår brevlåda. En gång följde en med tidningen in, men för det mesta brukar de hoppa av på vägen upp för backen. Jag har inte förstått hur de kommer ner i lådan – och väl där händer det att de inte klarar av att ta' sig därifrån utan jag hittar intorkade ödlelik.

0
Här är en annan vän som slutade livet på en tovsippa i dag. Om flugan hade mördat eller bara tog hand om kadavret vet jag inte.

0
Doftpionen brukar vara i full blom så här års, men i år verkar det som vi missar den. Får trösta mig med att hus-sittarna har något vackert att titta och sniffa på.
0
Mitt alpgullregn blommar så vackert men är inte alls lika maffigt som Miras – mina blommor sitter mycket glesare än hennes. Har inte lyckats få någon bra bild eftersom det bara behöver fläkta lite för att blommorna ska vaggas av vinden.

5 kommentarer:

  1. Vilken fantastisk trädgård ni har! Jag är nästan avundsjuk, och hus-sitter gärna om ni inte har någon annan som ställer upp! Är det Lena och Bengt som vaktar huset i år?
    Så praktiskt att ha folk som bor där när ni inte är hemma!
    kram från Mette

    SvaraRadera
  2. Du behöver ju inte vänta med att komma hit och rensa ogräs tills vi reser bort!
    Jo, det är Lena och Bengt, som ställer upp.
    G'natt från en dödstrött Margaretha

    SvaraRadera
  3. Vilka fina blombilder! Ödlan är vacker på bild, men jag skulle inte vilja att den bodde bland tidningarna i min postlåda, brrrrrr.

    SvaraRadera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  5. Libby,
    Det värsta med ödlor och andra kritter är väl att jag aldrig är förberedd på dem, så när posten eller tidningarna börjar röra på sig hoppar jag högt.

    SvaraRadera